En vecka av oro och inte mycket sytt!

Denna veckan har livet liksom stannat upp! Det har varit en vecka med oro, ängslan, väntan på besked och en känsla av overklighet! Visst är det en mardröm, eller??????
Min bästa väns dotter har blivit påkörd av en bil i Tanzania och ligger svårt skadad på sjukhus. Flickan står mig nära och jag brukar kalla henne för mitt extra barn, hon säger att jag är hennes extramorsa. Men inte ens extramorsor kan vara med överallt och skydda de små(hon är nästan 22!) när de ger sig ut i världen.
MEN vad liten och maktlös man känner sig när man sitter på andra sidan jordklotet och väntar på besked. Man kan bara hoppas och be att det skall bli bra!
Så här några dagar efter olyckan finns flickans moster på plats och hennes pappa är snart på väg. Läkarna bedömer att hon kommer att bli återställd, men det kommer att ta lång tid. Hon kan inte flygas hem till Sverige än på några veckor.
Det känns hoppfullt och jag tackar Gud för att det ändå gick så väl, tänk om vi förlorat henne!!!!!!!
Som ni förstår så har det inte blivit så mycket sytt den här veckan! Inte förrän ikväll då jag satte mig och sydde klart klänningen med ok i tyget "Here we go". Typiskt nog är det flygplan på tyget och jag sitter hela tiden och tänker på och undrar när " lilla gumman" kan flyga hem!